söndag 28 december 2008

Det bubblar inför det nya året


Och själv sitter jag här och researchar Champagne. Vad köpa? Hur mycket ska man våga investera och är det egentligen värt priset? Nå. Som, än så länge, fattig student med begränsad ekonomi tänker jag tänka efter både en och två gånger. Det hade jag däremot inte gjort med en stabil inkomst.

För en liten överblick, se Kronstams guide här. Mamma - observera att Launois Blanc de Blancs Brut Cuvée Reservée enligt honom smakar Marabous Frukt & Mandel. Den andra versionen av just Launois som vi har (men skynda, skynda - den börjar försvinna!) är ju Vintage Blanc de Blancs Brut som årets Nobelpristagare drack i Blå Hallen. Det ni. Köp, säger jag. Själv överväger jag fortfarande fram till imorgon bitti då det ska handlas redan innan kunderna kommer och lägger beslag på varorna.

Eftersom det på min middag blir fläskfilé till huvudrätt väljer jag mellan klassiska, sydafrikanska Roodeberg (cabernet sauvignon mixat med merlot och shiraz) eller eventuellt kaliforniska Ravenswood (zinfandel), som jag har velat smaka på hela hösten.

Något som jag redan har lyckats smaka på är Kronstams rekommenderade Rock Rabbit från skörden av Decembernyheter. En kalifornisk shiraz för 99:- alltså. Och riktigt god. Sträv, men god.

Vidare ska jag köpa vitt vin till förrätten och funderar på Errazuriz, som jag rekommenderade mina föräldrar häromveckan. De verkade väldigt nöjda.

måndag 8 december 2008

I december och i Dublin


Efter att ha spenderat en långweekend i Dublin har jag nu återvänt lagom för att läsa in mig på Systembolagets Decembernyheter, då det stundar jobbtillfällen runt Lucia.

Vi har lite dyrare, franska pinot noirer, som exempelvis Pommard. Vidare följer en och annan billig, australiensisk shiraz (Madison Ridge) eller merlot (Kirrihill) och Kronstams amerikanska favoriter: Rock Rabbit och Line 39 - shiraz vs petite sirah.

Själv är jag bra nyfiken på sydafrikanska Anura, som ligger på 119:-.

Vad gäller vita viner så står det mellan chilenska Errazuriz, franska Les Faïsses och chilenska Arboleda. Personligen hade jag gått på det franska.

Mackmyras Special 01 har verkar hittills ha fått goda recensioner. Själv har jag ännu inte fått den äran. Vissa hävdar att Lagavulins Distillers Edition också är grym. Jag ligger i lä även där.

I Dublin blev det naturligtvis en del Guinness (en av mina all time favorites), men även lite sydafrikanskt Nederburg (för nostalgins skull), en dyrare Cava (Amorany, Manuel Martinez-producerat) och ett vitt, förvånansvärt gott, pinot grigio-baserat.

torsdag 20 november 2008

Inför julen


Årets Blossa '08-glögg lämnar som vanligt hyllorna i en hast. Men någon blåbärssmak känner jag då sannerligen inte över huvud taget. Om jag vore ni skulle jag istället satsa på italienska Lucia, med en eftersmak av mörk choklad. Den är ljuvlig.

Vad gäller julöl så har den precis plockats in i sortimentet och jag tänker börja med att testa Falcons Julmumma och Samuel Adams Winter Lager. Både rekommenderade av betydligt bättre ölkännare än vad jag är för tillfället. Säsongens X-cider ser ut som glittrande snö och ska tydligen smaka ingefära och grapefrukt. Prova bör man, så att man senare kan spy galla över den med fakta på hand.

Det verkar f ö som om folk har tagit fakta på Kronstams lovprisade, vita novembernyhet: franska Macôn Villages för endast 69 kronor, som tydligen ska vara årets bästa nyhet altogether. Slut är den nämligen. Åtminstone tillfälligt.

tisdag 11 november 2008

Novembervin

I fredags blev det snackskväll med tjejerna. Vi drack Systembolagets bästa Cava, Anna de Cordoníu, enligt somliga champagneexperter, samt ett flertal rödvin.

Sandra har liksom jag fallit pladask för Cypressen, så å hennes vägnar är det fortfarande den som gäller. Sabina drack spansk rioja á Lagunilla, Karin klassiska Red Rock och Ivana hade med sig en halvhyfsad chilenare som jag inte kommer ihåg namnet på.

Själv hade jag investerat i en australiensisk novembernyhet: George Wyndhams shiraz + grenache-variant för hela 109 kronor. Det doftade kräftspat och hade väldigt speciell smak, men var både god och prisvärd. Dessutom rekommenderad i vintidning.

lördag 25 oktober 2008

Jodå

So. Bonterras cabernet sauvignon-variant. Är väldigt god. Men det borde den ju också vara, med sina 139 kronor i pris. Zinfandelversionen uppskattades dock aningens mer, ska erkännas, även om den är lite billigare. Still. Cypressen är svårslagen.

Vidare har jag köpt ett ex av Goda Viner och bläddrar med spänning. Det finns en hel del som bör testas, minsann. Dessutom intressanta artiklar och en och annan riktigt rolig krönika. Härligt!

söndag 19 oktober 2008

Finally

'Tillslut' fick jag dricka ett bra mycket bättre rödvin än jag annars har på sistone! Indomita Duetten var riktigt smaskig och rekommenderas varmt. Dessvärre finns den numera endast med pinot noir-druvor. Jag kan åtminstone inte hitta cabernet sauvignon-carmenère-mixen som jag testade på Systembolagets hemsida. Septembers tillfälliga nyhet, alltså. That's probably why.

I fredags blev det klassisk Cava: Freixenets Cordo Negro Brut och Cordoníus Clásico semi-seco. Båda riktigt goda, med risk för att vara aningens partisk med tanke på min C-uppsats, där jag hävdar att Cava är ett riktigt bra alternativ till fransk champagne. Jag planerar att publicera mina slutsatser här, väl färdig.

söndag 12 oktober 2008

Nix

Under helgen har både Saint Clair och Cline slunkit ner.

Jag anser inte att Saint Clair slår Cuttawayen, dessvärre. Och Cline var okej, men inte mer. Det finns betydligt bättre zinfandelviner. Trist.

Men. Ju mer man provar, desto mer lär man sig. Så är det.

tisdag 7 oktober 2008

Och så vidare


Jag unnade mig en weekend i paradiset (läs: stugan på landet i Hälsingland), något som medförde viss alkoholkonsumtion.

Först ut blev Kenwood, en amerikansk carbernet sauvignon (2 % merlot) med tydliga gräs- och mjölkchokladinslag. Den var riktigt god. Men tillfällig, så det gäller att snabba på om man känner sig sugen.

Vidare följde Arboleda, en chilenare med sanslöst mycket bärsmak och, mycket riktigt, tydliga ekinslag. Oktobernyhet som lär finnas kvar åtminstone månaden ut. God, men det finns bättre för lägre priser...
Pappa och jag var överens om att hans Mackmyra var lite småläcker, om än aningens spritig, och lite för icke-rökig för min smak.

Sedan hällde jag i mina kära föräldrar lite Café. Ni vet. Kaffevinet. Som jag testade i somras och rentutav älskade. Nå. I take it back! Inte säker på exakt vad som har hänt, men det smakar definitivt inte lika bra som det gjorde då. Det är visserligen möjligt att just den omgången blivit dålig, men jag har faktiskt hört från andra källor att även de var mindre belåtna. Så. Det kan vara värt att ge sig på mest för att det är så unikt. Men som sagt. Be warned. Och det finns betydligt bättre viner där ute just nu.

måndag 29 september 2008

Mousserande och det röda

I fredags blev det till att starta aftonen med Rotari Rosé, ett mousserande som jag verkligen både föredrar och kan rekommendera. Prisvärd är den sannerligen, dessutom.

Vidare blev det chilenska Santa Digna. Gott! Fruktigt, kanske lite väl strävt, men helt okej för sina 70 pix. Det fanns även Hidden Rock på box att tillgå. Ett av de billigare, populära australienska vinerna. Ligger på 178 för 3 liter och 56 för en flaska. Absolut drickbart, men inte mycket mer än så.

fredag 26 september 2008

Ökande popularitet

Hoho. Nu ni. DN:s vinexpert Kronstam pratar om det nya kaffevinets makalösa popularitet (i webb-tv:n). Kom ihåg var ni läste det först!

För att inte tala om Umbala. Jag har inte sålt någonting annat under i princip hela sommaren. En vanlig tisdag fick vi in 20 boxar. De sålde slut på 5 minuter. En stor anledning är att det är billigt. 128 kronor för 3 liter. Folk köper det - och upptäcker att det är minsann gott också! En pinotage+shiraz-variant från Sydafrika.

Finns det inte i butik (vilket är föga troligt) kan man beställa hem det. Do it, säger jag. Testa kan man alltid göra. Fast förvänta er inget spektakulärt om ni är vana vid riktiga kvalitetsvin.

söndag 14 september 2008

Mja

Cuttawayen blev först ut. Och dessvärre lite av en besvikelse. Ljus i färgen som sig bör (påminde faktiskt lite om jordgubbssylt...), men tydliga inslag av just jordgubb, som utlovat. Bränd. Okej. Men inte mer än så. Trist. Faktiskt.

Så när jag hamnade på bolaget igen i helgen passade jag på att testa en annan pinot noir-variant. Närmare bestämt Saint Clair. Annan Nya Zeeländare, men lite dyrare och förhoppningsvis lite bättre. Let's see, shall we?

tisdag 9 september 2008

Smaken är som baken

Hoho. Nu ni. Aftonbladet har gett sig sjutton på att upplysa svenska folket om Systembolagets påstådda lurendrejeri bakom vinetiketterna.

Finns det månne någon sanning bakom det hela? Visst, det kan tänkas. För somliga. Men, som någon faktiskt kommenterat i samband med artikeln, vi har alla olika smak. Och jag är säker på att det finns folk som älskar La Chasse-chardonnay.

Personligen träffade den däremot hyfsat mitt i prick, då jag inte hade köpt något av de inkluderade exemplen. Sedan är det väl, åtminstone enligt mig, ganska självklart att man inte köper ett vin som påstås ha en "allmän bitterhet i eftersmaken."

Men läs, ni. Läs, begrunda och döm själva!

Visste ni föresten att det finns vita viner med beskrivningen 'vått ylle'? Jodå, både vad gäller doft och smak. Voilá. Inte är de nödvändigtvis dåliga, heller.

torsdag 4 september 2008

Investera mera



Och dagen till ära (solen skiner...) så blev det tillslut pinot noiren Cuttaway Hill Estate, samt amerikanska, zinfandelmixade Cline med björnbär och lakrits. Den förstnämnda är varmt rekommenderad av riktigt seriösa experter, f ö, så den har jag lite lagom stora förväntningar på.

Nu återstår bara ett litet problem - vad ska drickas först?

onsdag 3 september 2008

Höstfynd



Nu så. Stället är påfyllt. Vinarna på plats och så även whisky [good old Famous Grouse, eftersom man någonstans måste börja tänka på det fattiga studentlivet... Men det smärtar, upplärd och van vid Pappas lyxvarianter som man är] och Martini Extra Dry (favoritcocktailen är naturligtvis Dry Martini) i hyllan däröver.

Dessvärre var Cuttaway Hill Estate fullständigt slut, men den anländer imorn igen, så jag får väl helt enkelt bege mig till Systemet ännu en gång.

Och sedan hade jag ju glömt bort en hel massa favoriter som jag nu bara blev tvungen att köpa.

Det blev Cypressen och Trion. Det blev Bonterran med carbernet sauvignon-druva istället för Zinfandel - och nu ska vi se om den är värd sina påökade tio kronor i pris.

Sedan blev det, naturligtvis, fantastiska KWV-producerade pinotagen Café - som ofta ligger i beställningssortimentet, men på Svava i Uppsala finns den med i basen, minsann. Halleluja! Ett så gott rödvin med en sådan sanslös kaffearom, kaffedoft och kaffesmak får man leta länge efter, tänkte jag nästan skriva, men det vet i sjutton om det ens finns. För 89:- får du ett vin som på etiketten säger sig passa till det mesta, men personligen skulle jag rekommendera den främst till deserter och ostar - och självklart, främst, för att 'bara' dricka i sig.

Sommarens och släktens älskling Nederburg kom också med mig hem. Då är det Manor House Cabernet Sauvignon-varianten för 89:- jag menar. Det finns även en sextioniokronors shirazvariant och en mixad med Merlot för 77:- (som oftast måste beställas). Det förstnämnda är ett av årets bäst säljande sydafrikanska viner och alldeles fantastiskt till lördagmiddagen. Köp!

Istället för Cuttawayen (så länge) hittade jag chilenska Indomita Duette - en cabernet sauvignon- och carmenère-mix för 119:- som verkar mycket lovande.

Sedan köpte jag även lite mousserande (Rotari Rosé) och vita Raimat, som för övrigt passar väldigt bra till ost (brie etc.).

Jag har av mig vartefter smakupplevelserna börjar rulla in...

måndag 1 september 2008

Varning för fynd!

I lördags drack jag två riktigt goda röda viner och åt en grym grönmögelost därtill. Med sällskap, naturligtvis. Först Bonterra, som är en amerikansk Zinfandel-mix (10% petite sirah) full av mörka bär och peppar och sedan följde vi upp med Cypress, även den en amerikanare, men istället en Cabernet Sauvignon-mix (även petit verdot, syrah och petite sirah) som är helt fantastisk och tveklöst värd sina hundra pix.

Den får bli veckans tips och lär definitvt hamna i min korg vid nästa besök på Systemet.

Jag tänker också investera i Cuttaway Hill Estate, en australiensisk pinot noir som utlovar både smak och doft av hallon, jordgubbar (!) och kaffe. Dessutom Cline och/eller Ravenswood (det kan tänkas att jag börjar utveckla en förkärlek till amerikanska zinfandelviner, ja. Ha!) och eventuellt det vita Fort Simon.

Mitt vinställ är för närvarande ekande tomt efter en lång sommar på andra orter, men det ska givetvis åtgärdas snarast.

måndag 25 augusti 2008

På nytt med Sardiniens röda



Godafton, kära vänner. Det här en nystart.

Min vinpassion startade hastigt och lustigt på nyårsafton 01/02 när jag helt enkelt blev bjuden på ett ovanligt gott rödvin och föll pladask. Bartenderyrket lockade några år senare och jag jobbade på min första pub bak i september 2005. Smack hela sommaren har spenderats på Systembolaget och jag är mer förälskad än någonsin tidigare. Framtidsplanen inkluderar i allra högsta grad en så avancerad fortutbildning som jag kan lyckas åstadkomma och under tiden planerar jag att fortsätta prova mig fram på egen hand. Och därefter delge er resultatet.

Den senaste veckan har jag tillbringat på Sardinien utanför Italiens södra västkust och med nöje testat främst två av deras mest kända rödvinsdruvor, nämligen Cannonau och Monica (di Sardegna). Prisnivåerna växlar friskt, men det går att hitta förvånansvärt goda billiga viner från båda varianterna, bland annat Duca di Mandas och Dolia. Av övriga druvor dracks även väl godkända Legolaj och Araja, samt det riktigt goda Silenzi. Ett och annat rosévin blev det också (från Argiolas), men faktiskt inget vitt alls.

Jag hittade för övrigt en lyxvariant av Cannonaudruvan i Systembolagets beställningssortiment för den som är intresserad. Om det är något jag kan rekommendera så är det att utnyttja just den tjänsten mer och oftare - den är fantastisk, i synnerhet för er som bor på mindre orter där sortimentet är begränsat.

Veckans tips: Är man förtjust i väldigt fruktiga, men samtidigt lite tyngre rödviner med mörka bär och kaffedrag bör man absolut testa det Concha y Toro-producerade chilenska Trio för 79 kronor. Det är en merlot/carmenère/carbernet sauvignon-blandning (!) som är något väl utöver det vanliga. Passar bra till det mesta och är väldigt prisvärt.

Jag återkommer.